Kennisbank

Varför era etableringsländer medbestämmer vilka ESG-regler som gäller för er

En europeisk regel, flera nationella utfall

Europeiska direktiv som CSRD fastställer ett gemensamt ramverk, men omvandlas per medlemsstat till nationell lagstiftning. Den omvandlingsprocessen är ingen formalitet. Länder kan göra egna val om räckvidd, tidpunkt, tillsyn och tilläggskrav. Följden är att samma europeiska regel ser olika ut i olika länder. Ett företag som är verksamt i flera länder kan därmed möta olika nationella versioner av i grunden samma skyldighet.

Detta är en av de faktorer som medbestämmer vilka skyldigheter som gäller för en organisation. Inte den enda, men wel en faktor som strukturellt underskattas. Styrelser och juridiska avdelningar fokuserar ofta på den europeiska texten och utgår från att den nationella tillämpningen ligger nära den. Det är inte alltid fallet.

Vad de länder där ni är verksamma konkret påverkar

De länder där ett företag har etableringar, bedriver verksamhet eller innehar juridiska enheter spelar på flera sätt en roll.

För det första bestämmer de vilken nationell omvandling av ett europeiskt direktiv som gäller för vilken del av organisationen. Ett dotterbolag i ett land omfattas av det landets lagstiftning, även om moderbolaget är etablerat i ett annat land och där måste följa andra regler.

För det andra kan det nationella regelverket innehålla tilläggskrav som inte finns i den europeiska grundtexten. Vissa länder väljer en strängare tillämpning, andra håller sig närmare minimikravet. Denna skillnad framgår inte alltid av en kort sammanfattning av den europeiska regeln; den finns i själva den nationella lagtexten.

För det tredje skiljer sig ofta takten i vilken nationell lagstiftning anpassas. En ändring på europeisk nivå kan i ett land snabbt ha genomförts och i ett annat fortfarande vara under förberedelse. För en organisation som rapporterar i flera länder innebär detta att skyldigheterna inte ändras samtidigt överallt.

Slutligen spelar även tillsyn och kontroll en roll. Vilken myndighet som utövar tillsyn, hur den granskar och vilka bevishandlingar den förväntar sig, kan skilja sig per land, även när den underliggande normen är densamma.

Vad som förändras när denna faktor förändras

Om ett företag lägger till, avslutar eller flyttar en etablering till ett annat land förändras potentiellt hela uppsättningen av skyldigheter. Det kan innebära att ett nytt nationellt regelverk blir tillämpligt, att en befintlig skyldighet upphör eftersom verksamheten i det landet upphör, eller att ägaren och beviset för en befintlig skyldighet måste ses över eftersom tillsynsmyndigheten ändras.

Även utan att företaget självt ändrar något kan situationen förändras: ett land kan anpassa sin nationella lagstiftning, förskjuta en tidsfrist eller lägga till ett tilläggskrav. I det fallet förändras skyldigheten medan organisationsstrukturen förblir oförändrad. Detta är en anledning till att en engångsinventering av skyldigheter vid en given tidpunkt blir inaktuell. Frågan är inte bara vilka länder som är relevanta vid tidpunkten för kontrollen, utan även hur förändringar i detta upptäcks och hanteras.

Denna faktor verkar inte oberoende av andra kännetecken hos företaget. Vad som förändras i era skyldigheter när er sektor förändras visar hur sektorindelning oberoende av etableringsland redan kan lägga till eller upphäva skyldigheter, och vad som förändras i era skyldigheter när er juridiska form förändras visar att en enhets juridiska form i kombination med etableringslandet kan leda till ett annat utfall än den juridiska formen ensam. Den som vill förstå exakt vad som händer när antalet länder där företaget är verksamt ökar eller minskar hittar en utförlig beskrivning på vad som förändras i era skyldigheter när de länder där ni är verksamma förändras.

Dokumentera vad som gäller nu, per land

Eftersom det nationella regelverket skiljer sig per land är det inte tillräckligt att veta att ett företag är verksamt i flera länder. Det som är avgörande är vilken skyldighet som gäller i vilket land, vem som är ansvarig för den, vilket bevis som förs och vilken kontroll som visar att skyldigheten efterlevs. Utan denna koppling per land förblir en översikt av skyldigheter abstrakt och svår att kontrollera.

Hur en sektor dokumenteras så att dokumentationen även senare stämmer, behandlas i hur ni dokumenterar er sektor så att det stämmer i efterhand; för landdimensionen gäller en liknande logik: dokumentation är ingen ögonblicksbild utan något som måste följa förändringar i organisationen och i den nationella lagstiftningen själv.

Översättningen till genomförande

Vilka skyldigheter som gäller och i vilket land är en fråga. En annan fråga är hur mycket av det arbete som följer av detta som måste utföras av människor och hur mycket av det som kan stödjas med AI, till exempel vid övervakning av nationella lagändringar, dokumentation av bevishandlingar per land eller signalering när en skyldighet förändras. Arbetsanalysen från FTE TO AI beräknar per uppgift vilken del av arbetet som kan övertas av AI, så att det blir tydligt var stöd är meningsfullt och var det inte är det.